Ryggen – det tvinnade snöret
Ett exempel på hur man bör lösa ryggproblem är exemplet om det tvinnande snöret.
Om man tar en bit snöre och roterar det från båda håll – stramare och stramare – kommer det på någon tidpunkt, när det är tillräckligt tvinnat, slå knut på stället där vridkraften överstiger motståndskraften i snöret. Detta ställe beror på snörets strukturella starka och svaga sidor, samt hur vridkraften tar sig genom snöret.
Om man följaktigen försöker att ”rätta till” knuten och få den att försvinna genom att dra snöret rakt, då kommer man inte minska stresskraften på knutstället utan däremot öka den. Om man vill ha bort knuten på ett säkert och varaktig sätt bör man linda upp hela snöret.
Detta kan mycket väl användas som exempel på ryggen. Exemplet visar nämligen att det är bäst att lämna problemområdet, varesig kotlåsning, diskproblem, ryggskott, artros eller muskelspänning, för sig själv och linda upp hela ryggen i relation till symptomet och i relation till kroppen. I klassisk osteopati är behandlingsprinciperna att man inte bör ”skicka” krafter (till exempel stretching eller kotmanipulation) genom en struktur som redan har nog att göra med att överleva kraftpåfrestningar. Däremot bör man justera de krafter som nöter den problemdrabbade strukturen (kotan, musklen, nerven etc.)
För att återkomma till snörets starka och svaga sidor har ryggen p.g.a. sin uppbyggnad och utveckling liknande sidor. Ryggradens starka och svaga punkter är till diagnostisk hjälp när man skall bedöma hur det ligger till med ryggen. Det är också till stor diagnostisk hjälp, när man skall bedöma hur stora och hur långvariga problem ryggen har haft, samt vilka krafter den har utsatts för. Strukturerna avslöjar detta i brist på elasticitet och rörelse.